Sammanfattning - FRYKERUD 30/9 2008
Syfte/bakgrund

Frykeruds socken i Kils kommun har en lång historia. Bygden har sett flera
upp- och nergångar under sin existens. Jord och skog har präglat människor och
levnadsförhållanden. Industrialismen har också satt spår. Periodvis har kvarnar,
verkstäder, mindre fabriker o.s.v. gett väsentliga bidrag till försörjningen. Till
skillnad från många andra värmländska bygder har socknen inte dominerats av
ett bruk med dess positiva och negativa sidor.
Samfund, föreningar och andra sällskap har spelat en central roll i det sociala
livet. Den närhet mellan människor som det speglar, har i dag sin fortsättning i
nya konstellationer. FFF, Föreningen Frykeruds Framtid är en sådan, som vill
bidra till en ljus framtid för invånarna i Frykerud.
Kils kommun och företrädare för Frykerud har diskuterat vad som kan göras
för att förbättra förutsättningarna för utveckling i Frykerud. Vid ett antal möten
har man i socknen i mindre grupper tagit upp idéer som t.ex.
· planering av industrimark
· miljöer för småföretagande
· bredband
· seniorboende (där intresset undersökts med en enkät)
· samordning av turism
· camping vid Saxsjön
Kils kommun skrev tidigare i år ett brev, där man sa till Frykerudsborna att det
nu finns möjligheter att göra något. Samtidigt ställde kommunen frågan: ”Vad
vill ni?”. Det gav impulsen till ett stormöte för att få fram idéer och visioner.
Denna sammanfattning med bilagor är resultatet av mötet som hölls på Trösta
Gästgiveri 30 september 2008. Effect Management svarade för förberedelser,
uppläggning och ledning av mötet.

Genomförande
Mötet genomfördes som en work-shop med berättelser som metod. Små
grupper kläckte idéer och beskrev dem i form av rubriker och utkast till artiklar.
Syftet med arbetsformen är att man utöver en mängd idéer skall skapa
sammanhang och förståelse. De bilder som uppstår i ett antal personers
medvetande är element i och energi för de processer som skall förverkliga en
del av de uppslag som kom upp vid mötet. Idéerna är råmaterial som behöver
förädlas och struktureras innan de sätts i verket.
Ett fyrtiotal personer deltog i mötet.

Idéer - sorterade
Resultatet från mötet dokumenteras i
· bilaga 1, sorterade och komprimerade idéer under ämnesrubriker
· bilaga 2, foton på väggtidningar och borddukar med text
I bilaga 1 har samma idé från flera grupper slagits ihop. Många idéer får plats
under flera rubriker. Nu har de lagts under den som anger huvudinriktningen
för förslaget. Så finns det t.ex. många idéer om utveckling av sport och
fritidsaktiviteter som också kan vara delar i turismnäringen. För en av idéerna,
gospelfestival, har gruppen radat upp förslag, som hör till utveckling av
näringslivet. Eftersom det är en konkret beskrivning av en vision har de
behållits under en rubrik.

Slutsatser - förslag
Under den här rubriken har vi samlat konsulternas slutsatser och förslag.
Många av idéerna ansluter direkt till Kils kommuns vision. Det gäller t.ex. de
som handlar om familj, boende och föreningar. Frykerud har alltså tagit fram ett
bra underlag för konstruktiva diskussioner med kommunen. Det är en
utgångspunkt. En annan är att komma igång och visa att det händer något.
Många av idéerna går att sätta igång direkt. Det har ett värde i sig att göra det
och få igång både slumrande eldsjälar och engagerade måttlighetsentusiaster.

STARTSKEDE - IDÉER
Ur den långa listan i bilaga 1 går det att plocka idéer som kan sättas igång
omedelbart.

Lastbilsparkering vid Fageråsmotet
Detta är en idé som kan ge många positiva konsekvenser. Innan man sätter
spaden i jorden måste den beskrivas ur flera aspekter t.ex. trafikflöde, nytta,
ekonomi och fysisk utformning. Framför allt måste de möjligheter, som finns
inbakade, broderas ut tydligt och tilltalande.

Gospelkör
I Frykerud finns en gospelkör med ett femtiotal medlemmar. Det är en stark
grund att bygga på. Förutom att sjunga får kören i uppgift att pröva tanken på
en gospelfestival och starta en långsiktig plan för att förverkliga de idéer som
har bärighet.

Företagspark bakom eller vid Hultman
Företagsparker kan vara små eller stora. Oavsett vilket bör en ny ha någon slags
inriktning som lockar företagare. Det är en första uppgift att uttrycka
ambitioner och formulera konkreta modeller av en park som skall blomstra just
i Frykerud.

Aktiv landsbygd
Vad döljer sig på den Frykerudska landsbygden? Den frågan kräver ett svar om
landsbygden skall spela en större roll i utvecklingen. Det är ingen övermäktig
uppgift att inventera de tillgångar som finns och släppa fantasin fri att skapa
nya. Detta kan med fördel kombineras med idéerna ”Centrum för försäljning
och delvis produktion av KRAV-odlad mat,…..” och ”Agriturismo – mat och
njutning”.

Visa på bra tomtmark för boende
Visa på bra mark för industri
Planering av markanvändning är en sammanhållen kommunal process. De två
idéerna bör därför, åtminstone inledningsvis, behandlas samtidigt. Marknadsföring
mot byggare, företag och privatpersoner kan också med fördel samplaneras
om ock budskapen i slutändan varierar.

Båtklubb med namnet ”Frykfors”
Denna idé fordrar, i likhet med gospelkören, bara egna insatser. Finns
tillräckligt många intresserade, potentiella medlemmar bör det räcka att någon
tar initiativet. Med Frykeruds stolta traditioner av föreningar kommer denna
idé att bli en av de första att realiseras.

Internettidning
Veta vad som händer
Den moderna tekniken har gjort det möjligt att till mycket låga kostnader skapa
egna medier. Hemsidan har vilat ett tag, men skall enligt uppgift starta igen. Att
utvidga den till en internettidning är en lätt match för rätt person. Skall den
överleva krävs sannolikt ett engagemang från många personer som lämnar
bidrag, tipsar om nyheter o.s.v.
Internettidningen kan vara basen för den andra idén i rubriken. De som saknar
Internet hemma får chansen om man tillhandahåller tekniken t.ex. i ett
internetcafé, på biblioteket i Fagerås, i blomsterhandeln, eller i andra lokaler dit
fler har tillträde. Föreningar och kyrkor kan tillhandahålla uppkoppling i sina
lokaler för medlemmar under vissa tider.

Leta upp utvandrare
Personer med rötter i Frykerud kan sökas på flera sätt. Sannolikt är den
snabbaste vägen att helt enkelt fråga invånarna. Via offentliga register går det
att hitta sådana som inte längre har släkt eller andra kontakter i socknen.
En fantasieggande tanke är att kartlägga dem, som emigrerade under de stora
utvandringsvågorna. De och deras ättlingar bör vara en målgrupp för turismsatsningar
och marknadsföring av bygdens förtjänster.

De tio idéerna ovan kan utgöra starskedet för ”Det nya Frykerud”. De har det
gemensamt att vara konkreta, lätta att börja med och i högsta grad realistiska att
genomföra. Många får möjlighet att engagera sig vilket ökar intresset och
förstärker bilden av att någonting håller på att ske.

FORTSÄTTNING
Övriga idéer i bilaga 1 ser på det här stadiet ut att vara både tydliga och
trovärdiga. Realismen i vidare mening är svår att avgöra utan att gå djupare in
på problemen. Det är ett naturligt nästa steg, som troligen också kommer att ge
nya uppslag. Aktivering av eldsjälar och entreprenörer kommer att spela den
avgörande rollen för vilka idéer som börjar bearbetas. Prioritering och planering
bör utövas med insikten att lokal utveckling sällan styrs uppifrån. Kraften hos
invånarna i Frykerud är först och sist det som ger resultat.

ARBETSSÄTT

Hur skall Frykerud arbeta för att komma vidare?

Den mjuka infrastrukturen
Ett samhälle består inte enbart av människor, utan även av relationer och
förbindelser. Det har ett mycket stort värde om människor vet vart de skall
vända sig med frågor, hur man får tag i service på nära håll, vilket stöd man kan
räkna med i ett ärende o.s.v. En stark s.k. ”mjuk infrastruktur” är förmodligen
den bästa startplattan för positiv utveckling. I Frykerud kan den baseras på
föreningar och listor på människor med olika typer av kunskap.

Arbetsgrupper
Det finns många fördelar med att blanda in många personer i utvecklingsprocessen.
En given är att det skapar samhörighet och delaktighet. Minst lika
viktigt är att arbete kan spridas på flera händer, så att ingen blir överbelastad.
Ett sätt att komma dit är att bilda arbetsgrupper med begränsade områden och
tydliga mål. Utöver att arbeta med konkreta planer och insatser kan sådana
grupper bedriva lobbyverksamhet mot t.ex. kommunen, Länsstyrelsen, region
Värmland m.fl. En viss samordning är nödvändig, varför det bör finnas en
sammanhållande funktion. FFF har spelat en sådan roll tidigare och bör vara en
lämplig efterträdare till sig själv.


Utbildning av entreprenörer
Frykerud har behov av mer entreprenörskap. Många av idéerna handlar om att
få igång kommersiella verksamheter inte minst inom turismen. Entreprenörer
växer inte på träd, men väl i en fruktbar social mylla. Det går dessutom utmärkt
att utveckla entreprenörskap med en kombination av utbildning och praktisk
verksamhet. Ett mycket intressant uppslag för Frykerud skulle vara att
engagera grupper av personer, som vill starta verksamhet och låta dem arbeta
med idéer som återfinns i bilaga 1. Ett sådant projekt skulle stå öppet för alla
åldrar och livssituationer.

Projekt
Projekt har blivit ett återkommande inslag i olika former av samhällsutveckling.
Medel styrs till projekt som stämmer överens med centralt beslutade riktlinjer.
För Frykeruds del kommer det att vara väsentligt lättare att finansiera
framtidssatsningar om man får tillgång till de stora resurser som finns regionalt,
nationellt och internationellt. I den mjuka infrastrukturen som nämnts ovan är
det värdefullt om det finns kompetens lokalt att dels veta var resurserna finns
och hur man får del av dem, dels att skriva fram underlag för ansökningar om
projektmedel. Det öppnar också intressanta möjligheter att samarbeta
internationellt vilket inte minst tilltalar unga människor.

Former för utveckling (föreningar, företag, kooperativ,…)
Utveckling förekommer i alla upptänkliga former. Några har nämnts ovan. För
att få kontinuitet bör man redan från början fundera på hur resultat skall tas om
hand och på vilket sätt. Ideella föreningar är en bra hamn för icke-kommersiella
verksamheter. De olika företagsformerna erbjuder bästa formen för kommersiella
verksamheter. Ekonomiska föreningar har fördelar t.ex. om medlemmarna
växlar mycket över tid. Kooperativa dagis (och nattis) är ett bra exempel.
Kooperativ är generellt en bra form om många skall vara med och ta ansvar.

Slutord
Den aktivitet som inletts i Frykerud kan vara starten på en ny era. Många goda
tankar har tänkts och uttryckts som uppslag till förnyelse och utveckling. Det är
den enkla delen. Sanningens minut inträffar när det jordnära, ofta mödosamma
arbetet skall dras i gång och fullföljas. Då finns inga genvägar eller någon annan
att lita till. Ambitioner och vilja hos invånarna i Frykerud kommer att styra var
man landar. Resan har börjat. Nu avgör energin hur långt den skall gå.